Meny
aktuellt

Kommuner bygger utan att ha koll på kostnaderna

Forskningsingenjör Anders Hellström och August Isacsson på KTH, Institutionen för Fastigheter & Byggande, har tillsammans med mig skrivit en debattartikel på Dagens Samhälle. Debattartikeln är baserad på den kartläggning som KTH gjorde för en tid sedan och de slutsatser som de kom fram till.

Bland annat kunde de ganska snabbt konstatera att investeringskalkyler ofta överskrids ute i kommunerna och att det är ett välkänt och utbrett problem. Många kommuners investeringsbudgetar sätts på måfå baserat på schablonberäkningar utan såväl nödvändig kunskap som de faktiska siffror som krävs för att göra rätt bedömning.

KTH har undersökt data från 150 om-, till- och nybyggnationer av för-, grund- och gymnasieskolor från 38 olika kommuner runt om i landet. Kartläggningen visar att de slutgiltiga kostnaderna avviker från budget med i genomsnitt 17 procent, både i underkant och i överkant.  Inget av alternativen är bra då en för högt satt budget ökar kapitalkostnaden och ger en ineffektiv skatteallokering och en för låg budget riskerar i förlängningen ökade kostnader för skattebetalarna.

Finns många orsaker

Kommunernas brist på budgetdisciplin har många orsaker. Generellt lyckas större kommuner kalkylera kostnaderna bättre än mindre kommuner, och mindre kommuner beskriver en stor personal- och kompetensbrist framförallt på bygg- och fastighetsenheter. Omorganiseringar, hög personalomsättning samt upphandling av externa konsulter innebär ofta att dokumentation brister och att kommunerna därmed inte kan använda sig av tidigare erfarenheter. För att inte tala om svårigheter att förutse händelser under projektets gång, att det är svårt för beställaren att uppskatta skolverksamhetens faktiska behov och att göra rimliga kostnadsbedömningar samt svårigheten att uppskatta längden på projektet.  KTH tittade även på hur mycket elevantalet ändrat sig över tid för dessa kommuner – något som kommunerna måste förhålla sig till och planera för. Under de senaste fyra åren har det totala elevantalet i kommunala skolor ökat med 8% där den kraftigaste ökningen skett bland grundskoleelever. Förskoleelever har ökat något och gymnasieeleverna har minskat under de senaste 12 åren. Här kommer behoven skifta allt eftersom barnkullarna växer.

Slutsatser

KTH, och även kommunerna själva, ser följande lösningar:
• ökat samarbete mellan kommunerna för att ta del av varandras nyckeltal och beräkningsmodeller för mer korrekta kostnadsbedömningar
• att ha viss andel flexibla lokallösningar där kommunerna snabbt kan minska outnyttjad lokalyta och öka lokalytan när elevantalet ökar igen. Flera kommuner menar att detta skulle minska onödiga kostnader för kommunens skolor.
• att kommunernas besluts- och budgetprocess ses över och förnyas. Mer statistik och prognoser över elevantalsförändringar behövs. Skolverksamheten bör även ta fram en förstudie med kalkyler innan beslut om budget fattas.

Behoven av nya skolor under de kommande åren är mycket stor. Detta i kombination med ökade kostnader för kommunerna och risken för en annalkande lågkonjunktur gör att varje skattekrona måste utnyttjas optimalt. För det handlar ju inte bara om att kunna bygga skolor, man ska även ha råd att kunna fylla dem med kompetenta lärare!

Thomas Jansson, Country Manager Sverige

> Se debattartikel på Dagens Samhälle för mer information

Läs mer

Blogg

 
© PARMACO

Månskärsvägen 10B, 5tr 14175 Kungens Kurva Sverige tel. +46 8 235 455
Begär en offert ›