Meny
blogg

Uppfyllda klimatmål och besparingar för landets skolor på 1 miljard årligen kan uppnås med planerat energivett

Jag heter Mirza Kahvic och är byggingenjör och designer på Parmaco. Mina arbetsuppgifter består av att rita våra byggnader; planer, fasader och sektioner. Jag tar även fram energiberäkningar för våra byggnader där vi alltid siktar på att göra dem så miljö- och energieffektiva som möjligt.

Enligt Energimyndigheten står byggnader för 40 % av Sveriges totala energianvändning. Skolor utgör 21 % av landets totala byggnadsarea för lokaler. Dessa skolor förbrukar tre TWh el per år. Jag märker alldeles för ofta att kommunen saknar en plan för deras elförbrukning och vi brukar därför visa våra kunder hur man lätt kan få betydande energibesparingar.

Det är också tydligt att kommuner vid upphandlingar går efter lägsta prisoch att man därmed inte tar hänsyn till dyra driftkostnader. Det anbud med lägst pris vinner, vilket inte behöver betyda att just det anbudet blir billigast för kommunen på sikt.  När vi på Parmaco bygger våra förskolor och skolor är det vårt team med arkitekter och designers som ritar skolorna så att de bland annat ska bli så energioptimala som möjligt. Utöver att sträva mot klimatmålen vill vi att kommunerna ska bli energismarta. När elevantalet förändras påverkas även skolors termiska klimat, vilket leder till oplanerade och onödiga energiförluster.

Energifrågan måste tas på större allvar vid upphandling av nya skolor

Kommunen måste därför tänka rätt från början, redan vid upphandlingen. En LCC-beräkning ger en mer rättvisande bild av totalkostnaden för projektet än vad anskaffningspriset gör. På så vis upphandlar man en energieffektiv byggnad med låga driftkostnader, samtidigt som kommunen närmar sig sina energi- och klimatmål.

En genomsnittlig skola kan enligt en undersökning gjord av Boverket och Energimyndigheten minska elanvändningen med cirka 30 procent. Totalt blir det 1 TWh per år om man räknar ihop alla skolor i hela landet. Det innebär en besparing på en miljard kronor per år, eller om man så vill hela 2 000 nya lärartjänster!

Mirza Kahvic, Byggingenjör och designer på Parmaco

 

Så här kan kommunerna minska sina energikostnader:

1. Värmesystem
Med rätt värmesystem kan man minska byggnadens klimatavtryck avsevärt, samtidigt som man får en behaglig inomhustemperatur året runt. Satsa på ett vattenburet system, vilket lönar sig i längden både för plånboken och miljön. En högre investeringskostnad tjänar man in med lägre energikostnader.

2. Formfaktorn
Byggnadens form har stor inverkan på dess energieffektivitet. En mindre formfaktor är bättre ur energisynpunkt. Minska den omslutande arean och gör byggnaden mer kompakt så försvinner mindre energi genom väggar, golv och tak.

3. Solvärmelast
Solvärmelast är solvärmen som passerar fönster och värmer upp våra rum. Den påverkas av storleken på fönstren, där större fönster tillåter mer solinstrålning, samt placering och riktning av fönstren. Med rätt storlek och placering av fönster slipper man övertemperaturer, eller genom att man använder inbyggd solavskärmning.

4. Byggnadens klimatskal
Byggnadens klimatskal är dess ytterväggar, golv, tak, fönster och dörrar. Ett tätt och välisolerat klimatskal har stor inverkan på byggnadens energiförluster. Det s.k. U-värdet, som beskriver materialets isolerförmåga, ska vara lågt. På så vis behåller man mer värme inomhus, vilket gör att uppvärmningsbehovet minskar.

5. Belysning
Skolornas belysning är en av de stora energibovarna med en genomsnittlig energianvändning om 21 kWh/kvm och år. Byt därför ut gamla lampor mot energieffektiva alternativ såsom lågenergilampor och LED-belysning. Genom att installera närvarostyrning slipper man ha belysningen tänd i onödan.

6. Storkök
Enligt Energimyndigheten står storköken för den tredje största elförbrukningen i skolor. Apparater som används i storköken är väldigt energikrävande och är oftast på under många timmar om dagen. Gamla, och omoderna, storkök har energiförluster på upp till 90%! Använd energieffektiv utrustning i skolornas storkök.

7. Lokalutnyttjande
Enligt SKL står skolornas lokaler tomma 85% av tiden under ett år då verksamheten inte bedrivs under helger, lov och vardagskvällar/nätter. Det är enbart ca 1 300 h/år som skollokalerna faktiskt används. Ändå är genomsnittlig drifttid för skolors ventilationssystem ca 3 500 h/år. Eftersom 40% av byggnaders energiförluster sker genom ventilation bör man anpassa drifttiden efter verksamheten.

 

Källor: SKL, Energimyndigheten, Boverket, BELOK mfl. (SKL:s rapporter ”Vägen till energieffektiva skolor” och ”Fortfarande miljarder skäl att spara!”.)

Läs mer

 
© PARMACO

Månskärsvägen 10B, 5tr 14175 Kungens Kurva Sverige tel. +46 8 235 455
Begär en offert ›