Meny
blogg

Bra skolhus stärker elevernas lärande

För några veckor sedan läste jag en intressant artikel Bra skolhus stärker elevernas lärande i Svenska Dagbladet av Jadwiga Krupinska, professor emeritus i arkitektur på KTH (SvD 2018-03-18). Jadwiga Krupinska menar att den fysiska skolmiljön påverkar elevernas lärande, men att vi inte vet om de svenska skolorna bidrar till elevernas utveckling på bästa sätt eftersom det idag saknas överblick och ingen myndighet har det övergripande ansvaret för det området.

Tror du att skolbyggnaden kan påverka skolresultaten?

Professor Krupinska ger en snabb och tydlig genomgång av de stora skolpolitiska milstolparna som kom att forma hur skolbyggnaderna byggdes och uppfördes:

  • Införandet av den nioåriga skolplikten öppnade 1950 ett enormt experimentfält för skolbyggande i Sverige. Skolor byggdes med samma hastighet som miljonprogrammens bostäder och med lika pressad budget.
  • En kommunenkätundersökning gällande grundskolans lokalresurser visade 1984 att över hälften av Sveriges totala skolbyggnadsbestånd byggdes under åren 1960 till 1979. Enkäten visade också att i över hälften av de 190 kommuner som svarat på enkäten ansågs de bristande anpassningarna av skolbyggnaderna till läroplanen som ett mycket stort problem.
  • Mängder av försök att hitta optimala sätt att funktionellt organisera skolbyggnader och skolverksamheter mynnade under de kommande 30 åren ut i ett tiotal olika principer. Principerna avlöste varandra men de handlade alla om yteffektivitet: klassrumsskolan, öppenplansskolan, ämnesrumsskolan och institutionsskolan.
  • I slutet av 1970-talet granskades skolans fysiska miljö och de socialpedagogiska problem som fanns. Därefter infördes hemrumsskolan som avlöstes av hemavdelningsskolan och sedan Samla-skolan. Skolanläggningarna blev allt större och flera andra verksamheter som bibliotek och fritidsgård flyttade in i skolans lokaler som ett sätt att ”öppna skolan mot samhället”.

Man brukar ju ofta hänvisa till de finska skolorna och den finska undervisningen i sådana här sammanhang, och det gör även Krupinska. Krupinska nämner en arkitekt som i tidningen Arkitekten studerat två finska grundskolor och som frågar sig om inte satsningar på skolornas fysiska miljö främjat de finska barnens inlärning. Reino Tapaninen på finska Utbildningsstyrelsen menar att det behövs visas att arkitektur verkligen gör skillnad och har betydelse för lärandet – och att det behövs mer forskning kring det.

Professor Krupinska avslutar med att konstatera att hon redan 1984 under ett virrvarr av diskussioner om olika skolbyggnadstyper skrev en artikel med rubriken ”Ingen vet hur en bra skola skall se ut” (SvD 29/6 1984). Krupinska frågar sig saktmodigt om någon vet det än i dag eftersom det saknas både utvärderingar och överblickar.

Ja, det är väl fortfarande oklart, men man börjar mer och mer att tala om pedagogiska byggnader istället för skollokaler – och det tycker jag är mycket bra. För det är så mycket man kan göra med en byggnad som ska främja lärande och utveckling: allt från stora fönster som fångar upp ljuset på bästa sätt för att hålla kvar energin under hela skoldagen till hur kreativa salar är placerade och utformade för att på bästa sätt väcka barns nyfikenhet och arbetsglädje. Det är så vi på Parmaco tänker när våra arkitekter utformar våra dynamiska byggnader efter varje skolas specifika behov. Hör av dig om du vill veta mer om vilka möjligheter som finns!

Thomas Jansson, Country Manager Sverige

 

 
© PARMACO

Månskärsvägen 10B, 5tr 14175 Kungens Kurva Sverige tel. +46 727 345 455
Begär en offert ›